Sveriges Mediebyråers vd Per Rosvall hälsar välkomna för fjärde året i rad och berättar hur evenemanget tillkom. Han och Patrik Sandberg hade en vision att skapa en mötesplats för den svenska mediebranschen. De ville också skapa ett nytt pris som belönar innovativt arbete med kommersiella medier – StockholmMediaAward.

Dag 1

Dagens rätt?

Tre mediespaningar i tiden av:
Axel Bringéus, frilansande mediestrateg
Jimmy Rodhelind, Mediacom
Olle Lidbom, bloggen Vassa Eggen

Axel Bringéus spanar om journalistik, han tror att ”Citizen journalism” kommer att slå igenom kommersiellt 2008. 2006 var användarnas år, 2007 mediebyråernas år och 2008 kommer de att kunna samverka. Arbetskraften och kapitalet får en ny roll. Aftonbladet har insett detta och startat Snack. Man släpper in läsarna och tittarna i journalistiken. Det blir dessutom billigare. Journalisterna är de stora förlorarna 2008 men som redaktörer kommer de att ha en viktig roll, att filtrera inlägg från användarna.

Olles Lidboms spaning handlar om papper – ”det döda mediet”. Han presenterar tre nya tidskrifter som trots de tuffa tiderna klarat sig bra. Gemensamt för alla tre är att de förnyar ett övermättat segment. Tidskrifterna är:

Mama – med en ny syn på barnet som accessoar.
Praktiskt båtägande – en praktisk tidning om båtar.
Hänt Bild – stora bilder, lite text, bara utländska kändisar.

De utvecklar alla ett stelt och lite dammigt segment. En bra idé verkar annars vara att kombinera segment, som Garden and Gun, som kombinerar trädgårdsskötsel med vapen och Conceive, som kombinerar heminredning med barnalstrande . Man tar något beprövat och tillför något nytt. Sofis mode från Aftonbladet är också en förnyare, ett glansigt magasin som kommer varje vecka för att lättare följa upp de stora klädkedjornas kollektioner. Ytterligare en intressant nyhet är Passion for business, en affärstidning för kvinnor.

Jimmy Rodhelind spanar om internet. Han tycker att många felaktigt kallar det ett medium, när det i själva verket är en ”pipa”. Nerifrån börjar det med
1) infrastruktur och teknik (Cisco, Teracom, Ericsson, med flera) och
2) distribution och tjänster – marknät, satellit/kabel, operatörer (Comhem, Skype, Telia,) webb (Google, Msn) och till
3) innehållet med medier (Schibsted, MTG, Bonnier), företagsgenererat (Apple, Coca cola) och användargenererat (Myspace, Youtube). Alla vill äga konsumenten och ta hand om så stor del som möjligt av pipan. Apple klättrar till exempel i pipan med Safari och Itunes. Nokia skapar också egna mjukvaror och plattformar. Alla vill tillgodose sina egna kunder. Telia har flyttat sina positioner med intåget på digital-tv-marknaden. Egna plattformar fyller egna behov. Åt vilket håll kan ett företag utvecklas, och vilka steg kan man ta? Kommunikationsstrategin är viktig och man måste förstå användarnas förflyttning.

Känd från tv. Och från annonser.
Och från…

Mette Krabbe Åkerlind, Carlshamn Mejeri/Raisio
Arne Hegerfors, hemlig kändis

Carlshamn Mejeri gör en relansering och bygger vidare på sina gamla reklamfilmer. Nu följer de upp succén med tvillingbröderna och ”gottgottigottgott”. Mette Krabbe Åkerlind berättar att de har valt folkkära kändisar och ”deras okända tvillingar”. Kändisarna är Arne Hegerfors, Lasse Berghagen och Björn Ranelid och regissör är Felix Herngren. Arne Hegerfors tycker att det var roligt att agera skådis. Han förstod filmens potential. Även om han förekommer i fler reklamsammanhang ser han ingen risk med att slita ut sig eftersom alla roller bygger på hans egen person, sporttönten.

Ulf Ahlstrand
Ulf Kvensler
Bosse Rönnberg

Ulf Ahlstrand var med och gjorde en reklamfilm för Elgiganten och deras julrea med Dogge Doggelito 2006. Det fanns ingen koppling mellan Dogge och cykling, men reklamen funkade så bra att konceptet har rullat vidare. Forskning från Handelshögskolan visar att reklamen funkar bäst med en oväntad kändis. Men kopplingen bör inte vara helt ologisk, tycker Ulf Ahlstrand, som när Stenmark gjorde reklam för kopiatorer, och man visste att han i princip aldrig var inomhus, än mindre på ett kontor.

Bosse Rönnberg tycker att det är en nödlösning att använda kändisar. Ofta är det kunden som vill ha en kändis men risken finns alltid att kändisen tar över produkten, som ingen minns efteråt. Det finns också många kändisar som är dåliga skådisar, vilket manusförfattarna verkar glömma bort.

Ulf Kvensler är både manusförfattare och skådespelare. Han har goda erfarenheter av att spela i reklamfilm, det har gjort honom ”lagom känd” och gett honom fler riktiga roller som skådespelare.

Samtliga tycker att Carlshamn Mejeris nya filmer är bra eftersom de bygger på en succé men utvecklar den vidare. Ulf Ahlstrand är dock osäker på om Carlshamn kommer att sälja mer för det.

Från Kalla fakta till Heta stolen. Möt
Jan Scherman.

De flesta uttalar hans efternamn fel, det uttalas med ä – Schärman. Han är ofta på gott humör och ibland bjuder han sin personal på korv. Men den 25 april i år fick han två dåliga nyheter, först att Fotbollsallsvenskan stoppades och sen anklagelsen att kanalen möjliggjort kinesisk censur under Nobelfesten. Men Jan Scherman ”går igång” på konflikter. När det händer nåt måste man kämpa och ta ansvar, säger han. Och i motvind prövas man, medvind klarar vem som helst av. Det har varit en bra utveckling för medieföretaget TV4, men inte positivt på det interna planet. Besvikelsen var stor när medarbetarna Tobias Bringholm och Trond Sefastsson visade oväntade negativa sidor, svek som Jan Scherman tycker varit omöjliga att förutse. Sånt tar tid att hämta sig ifrån.

Ledarskapsutbildning är inte något Jan värdesätter. En gång när han jobbade på SVT fick han bygga med Lego på en ledarskapskurs, men en kurs var bättre – Gunde Svans. Under bilkörningen hos Gunde förstod han hur viktigt det är att jobba med ett bra team, och att inte omge sig med ja-sägare. Ett exempel på en som gjorde det var Karl XII, se hur det gick! Jan vill ha någon som säger när han är dum och som inte håller med honom hela tiden.

Vad händer med den stora vinsten då? 40–50 procent går tillbaka till Bonnierhuset på Torsgatan, resten går tillbaka in i verksamheten. Det är nya nischsajter, nya medier som lokal-tv, teknikinvesteringar bland annat. Man måste också rusta för sämre tider. Det är viktigt att växa organiskt och med tillväxt möter TV4 konsumenten.

Han slingrar sig undan frågan om han är intresserad av att köpa Canal plus. Men han tycker att behovet av bra journalister blir större och större. Det behövs sammanhållen, nationell och granskande nyhetsjournalistik. Det är inte alltid makten talar sanning, menar Jan Scherman.

Hur länge ska han sitta kvar? Så länge det är roligt, svarade Jan och försökte ta död på ryktena om sin avgång.

Daniel af Klintberg, Great Works
Lisa Lindström, Doberman
Mattias Hansson, Hyper Island

Mattias Hansson märker ett intresse runt om i världen för svenska webbyråer. Alla vill förstå hur de tänker och arbetar i Sverige. Studenterna på hans skola Hyper Island är väldigt efterfrågade. På skolan har man inga böcker, klassrum eller lärare. I stället kommer föreläsare dit och eleverna är ute på praktik en tredjedel av utbildningen. På kinesiska reklambyråer vill man inte ha kinesiska studenter, de är inkörda i det gamla skolsystemet fortfarande och lär sig bara böckerna utantill.

Men varför är branschen så världsledande? Den har fått verka själv utan reklambyråer, som en ”gerillarörelse” utan stark påverkan utifrån. Daniel af Klintberg tror att självförtroendet är stort, att de svenska byråerna triggar varandra, det blir en positiv spiral med pepp. Litenheten är positiv, man är snabbfotad och kan jobba på.

Lisa Lindström berättar hur de jobbar med extremt noggrann rekrytering på Doberman. Och sedan lägger de ner mycket arbete på att skapa en bra arbetsplats. Det har gett resultat och de blev Sveriges bästa arbetsplats 2007, enligt Alecta. Det ska finnas tid till omvärldsstudier och utveckling i arbetet. Medarbetarna ska känna sig viktiga och delaktiga.

Hur är en bra internetsatsning? Lisa Lindström tycker att man måste ha en strategisk design, man måste våga välja och satsa långsiktigt. Det är bra om man kan släppa något från kunden så att det går att mäta resultatet.

Daniel af Klintberg tycker att en satsning är bra om den blir en snackis, något man för vidare. Det ska finnas nåt för varje kund. Ett bra exempel tycker Lisa är när man hittar en tjänst utanför produkten som lockar, till exempel sajten Resedagboken, som ett försäkringsbolag startat, och där säljer man reseförsäkringar.

Unga talanger nu för tiden söker sig inte till tv utan till digitala medier. Men det gäller att inte digital- och webbyråer slår sig till ro och är nöjda med att vara så bra, utan fortsätter pröva det oprövade. Och att kunderna förstår att de inte behöver gå över ån efter vatten. Det finns bra webbyråer i Sverige.

Mathias Segelman, RTV
Andreas Broman, Spinn

Mathias Segelman berättar att butiks-tv har 2,5 miljoner tittare och räknar med 3,4 miljoner i sommar, när de vunnit Ica Maxi-kontot. Ingen går till affären för att titta på tv, men alla vill ha inspiration när de handlar. Det blir en bra träff om man parar ihop de två. Man vet att kunderna vill ha korta program som snabbt berättar mervärdet, med anpassat ljud på få skärmar. Ljudet anpassas efter mängden kunder i butiken. Mathias Segelman säger att ingen upplever att de tittar på tv-skärmarna i huvudgången, men det räcker, det subtila påverkar.

Andreas Broman berättar att makten om kunden är tillbaka i butiken. Men kunderna föredrar speciell butiksreklam framför varumärkesfilmer. Nästa steg är att både leverantörerna och butikerna segmenteras. Det är de unika lösningarna som är kreativa.

Oortodox utomhusreklam – Out of home media

Carlos Viladevall inleder med att visa Microsoftfilmen där den förändrade relationen mellan konsument och annonsör beskrivs. En man är ”advertiser” och en kvinna är ”customer”. De möts på en restaurang och hon vill tala om deras relation, som hon inte är nöjd med. ”Du säger att du älskar mig, men du visar det inte”, säger hon. Metaforen går ut på att annonsören måste vinna tillbaka kärleken från kunden. Det är viktigt att som företag och annonsör lyssna och verka, inte bara verka utan att lyssna.

Carlos Viladevall berättar att det dagliga resandet har ökat, människor förflyttar sig mer utanför sitt hem. Och utanför hemmet är det lättare att kontakta kunden. Man fyller på, och tar inte något ifrån kunden. Han berättar om skillnaden mellan ”outdoor” och ”out of home”. Out of home är möjligheterna nästan obegränsade. Man når kunden på bion, på barer, på tåg, på universitet, i shoppinggallerior, på gymmet med mera. Man kan använda flera och digitala rörelser, men det krävs mera research. När på dagen är det? Vad tänker kunden på? Allt påverkar.

Vi får se många geniala reklamlösningar vi aldrig sett förut. Ett helt nytt sätt att tänka. Han visar ett exempel på filmreklam som till skillnad från traditionella filmaffischer är interaktiv. På reklampelaren ute på gatan kan man trycka för att se trailers och annat material. Det är bra med interaktion på en busshållplats när man väntar. När man interagerar är man mycket mer mottaglig för budskapet än när det tvingas på en. Det är svårt att mäta hur effektivt det är, men det går, Man kan titta på attityder och beteenden. 42 procent tittade på en digital interaktiv reklam mot 22 procent på en standardreklam.

Lars Danielsson, Utrikesdepartementet
Bo Krogvig, Springtime
Paul Ronge, Ronge Kommunikation

Efter tsunamikatastrofen pekades Lars Danielsson ut som den stora skurken och ett mediedrev utan dess like drog igång. Nu har Lars Danielsson skrivit en bok, ”I skuggan av makten”, i terapeutiskt syfte, stormen har lagt sig nästan helt, men han tror fortfarande att han är en riksskurk i de flesta människors ögon.

Drevet höll på i ett halvår innan Lars Danielsson tog en timeout. Då hade han jobbat mer än heltid och samtidigt försökt hantera medierna, vilket inte längre höll. Anledningen till att han höll ut så länge var att han trodde att det skulle dra förbi när som helst, som det alltid brukar göra. För att stå ut försökte han sköta sitt jobb, men när allt bara handlade om honom och inte om den politik Göran Persson försökte föra, insåg han att det var till mer skada än nytta att han skötte sitt jobb.

Paul Ronge anser att det var arbetsplatsmobbning som skedde från Carl Bildts sida. En person fick ta allt ansvar, vilket Ronge tycker var orimligt. Det fanns en obesvarad fråga – därför gick drevet igång. Man är skyldig till motsatsen bevisas.

Bo Krogvig berättar att man brukar prata om att det måste pågå minst sju dagar med minst två uppslag varje dag för att betecknas som ett drev. Det här höll på 1,5 år, vilket är exceptionellt länge. Krogvig säger inte att det finns något motstycke i Sverige, och förmodligen inte internationellt heller. Medierna vill ha en skalp och brukar oftast få den – som med Mona Sahlin. Men de fick aldrig Danielssons skalp, han har aldrig gjort en pudel och det kan vara därför processen blev så utdragen, gissar Krogvig. Han tror också att en anledning till Danielssons drev var att man inte kom åt Persson, då tog man hans närmaste man.

Paul Ronge tror att det hade hjälpt mycket om man tagit in hjälp utifrån, men den risken vågade man inte ta på UD av rädsla för nya rubriker om att man spenderade skattebetalarnas pengar på konsulter. Ronge tror också att någon utifrån hade kunnat peka på att man inte kan vara livegen och alltid tillgänglig, och det orimliga i att hänga ut en person.

Bo Krogvig presenterar en tänkbar historisk förklaring till folkets reaktion vid tsunamin och behovet av en syndabock. I Sverige är vi väldigt ovana vid nationella katastrofer, inga ockuperingar eller krig har drabbat oss, och inte heller några större naturkatastrofer som i sig kan verka enande och sammansvetsande för ett land. Våra grannländer har varit mer utsatta på det sättet.

Paul Ronge vill skilja journalister från varandra. Drevet består inte av erfarna och kloka journalister utan ofta av oerfarna vikarier som jagar scoop. En gång vägrade han själv åka ut till Mona Sahlins sommarställe en natt för att få en kommentar. Då hade nattchefen skickat en vikarie i stället. Det finns alltid de som är villiga att ställa upp.

Att göra en så kallad pudel är ju populärt, och många gör det alltför snabbt. Det är klart att man ska komma ut med felet med en gång, om man gjort något. Men man ska bara göra en pudel om det är viktigt, om man har något att vinna på det, säger Paul Ronge. Ibland är det bättre att stå för sin sak. Ryggkrökare är inga bra makthavare. Man har också sett att skandaler inte påverkar väljarna någonting alls nästan, de är klokare än medierna.

Krogvig tycker att det är charlataner som gör pudlar. Det ska vara substans i pudeln och inte handla om en skitsak.

Bjarne Otterdahl, fd Lunar Storm
Fredrik Wass, Bisonblog
Martin Randler, Fritidsresor

Varför blev Facebook så stort?

Bjarne Otterdahl tror att det beror på att det fanns bra funktioner för nya medlemmar. Sen dök det upp efter sommaren, vi var sugna på nåt nytt, och det fanns inga andra stora nyheter. Därför fick Facebook stort medieutrymme.

Först ska alla vara med, sen falnar intresset. Men sociala medier har kommit för att stanna. Många är kvar på Facebook till det kommer något bättre. Nu använder de flesta Facebook som ett verktyg, om man behöver få tag i någon eller något. Men de flesta har tröttnat på skojapplikationerna som vampyrfajter och att skicka ölsejdlar till varandra. Applikationstänket har gjort avtryck, ett externt företag i sajten. Google har skapat funktioner som funkar i olika sajter.

Fredrik Wass berättar om andra sociala sajter som bambuser.com, där du kan sända livekamera från telefonen. Det skulle kunna användas för att filma en konsert av många användare eller för att konsultera en läkare vid en olycka. Etsy.com är en annan sajt där användarna både säljer och diskuterar hantverk. Användare och kunder är samma, och marknaden skapas av användarna. Jaiku.com är en sajt som består av statusmeddelanden. Du ser vad alla dina kompisar gör. En funktion som många uppskattar i Facebook.

Martin Randler säger att nätet är deras största försäljningskanal, mer än 50 procent av deras resor säljs på nätet. Därför att det oerhört viktigt att driva det arbetet, utveckla tjänsterna och bygga kunskap. Det interna förändringsarbetet går trögare. Fritidsresor lägger 20 procent av sin marknadsföringsbudget online. Kunderna har en låg lojalitet med resebolagen, därför försöker man skapa en relation med kunden – som ett fotoalbum. När man kommer hem kan man lägga ut sina bilder och diskutera resmålen.

Man ska inte släppa in användarna för mycket, då kan de ta över. Då blir det en tranformering av hela företagsidén. Man ska titta hur konsumenten beter sig, och vilken nyttan är för konsumenten. Man ska titta hur trafiken på nätet går.

Sociala sajter toppar klicklistan, alltså är det spännande för annonsörerna, menar Bjarne Otterdahl. Men det gäller att segmentera kunden för att få den virala effekten. Men man måste tänka efter noga. Vad är socialt hos oss? Man ska utveckla ett bra koncept, anpassa det och göra det interaktivt. Användarna är före marknaden, på sajter där det inte finns några annonsörer än. Det gäller att hitta framväxande sajter och flytta pengarna, lägga pengar på att ta fram idéer i stället.

Mattias Fyrenius, TV4
Kalle Jungqvist, Aftonbladet Nya Medier

Vilket är viktigast, trafik eller innehåll?

Innehåll driver trafik, så enkelt är det, säger Kalle Jungqvist. Sen kan man använda trafiken för att bygga andra tjänster, fler nischade kanaler och sajter.

Aftonbladet.se har bra koll på sina läsare. De är välutbildade och yngre och går in flera gånger per dag för att uppdatera sig. Antalet läsare peakar kl 20.00, då är det mer kvinnor som efterfrågar underhållning och nytta. På kvällen förändras också innehållet, webb-tv och servicedelarna lyfts fram. Sajten har mer rörligt material och underhållning. Aftonbladet har startat en ny sajt, Snack, där läsarna ifrågasätter och samspelar med det som tidigare var journalisternas megafon. Att skapa kommunikation är ett måste för nya nyhetssajter. I Snack lyfter man fram läsarna och förvandlar anonyma läsarkommentarer till åsikter man kan stå för.

Mattias Fyrenius har också koll på läsarna på tv4.se. Där exploderar trafiken när tv-programmen har slutat. Man diskuterar programmen och chattar med deltagarna.

Ett område som behöver förändras är annonseringen, både tv4.se och aftonbladet.se funderar mycket på hur man kan anpassa reklamen efter användarnas behov. Så att den blir relevant.

Olle Zetterberg, Stockholm Business Region
Leif Nilsson, Göteborg & Co
Percy Nilsson. Parkfast i Malmö

Hur gör man för att sätta sin stad på kartan?

I Göteborg har man länge satsat på att vara en evenemangsstad när det gäller marknadsföring och investeringar. Man har haft ett bilrace i stan, för att lyfta fram bilindustrin i regionen och visa upp den på ett attraktivt sätt. Något som behöver utvecklas i Göteborg är lokaltrafiken för att skapa bra pendlingsmöjligheter mellan de närliggande städerna i regionen. Man vill ha något som liknar Pågatågen i Skåne, berättar Leif Nilsson.

Malmö har kommit stort på senare år, -95, -96 var det dystra år. Nu har Malmö fått bron, motorvägen, Turning Torso och många andra byggen. Snart ska Percy Nilsson inviga sitt livsverk ”Tvärnit Malmö”, en helt ny stadsdel med arena, varuhus och bostäder. Tillsammans med Österlen och Köpenhamn befinner sig Malmö i en ”storstadsregion”. Nu finns det underlag för ett elitserielag i hockey, tycker Percy Nilsson.

I Stockholm satsar man också på evenemang, och störst är Pridefestivalen. I år är det dessutom Europride. Det är viktigt för Stockholms image att satsa på festivalen, det visar vilka värden som är viktiga för oss och att alla är lika mycket värda. När det gäller varumärket är det svårast att påverka på hemmafronten, tycker Olle Zetterberg. Stockholmarna behöver förstå att vi är bra och vara stolta, glömma bort jantelagen. Turismen har gått om industrin nu, det är en ny industri.

Hans-Holger Albrecht är född 1963, vd på MTG. Han bor i Wimbledon i London. När han är i Sverige tycker han om att titta på TV3 och TV4, men inte på SVT.

Att köpa Kanal 6 var ett viktigt och strategiskt beslut under förra året. För att växa och bli stor måste man göra stora affärer. Nu äger MTG medier i 12 länder, och expanderar även inom telekombranschen. Österut fortsätter MTG leta nya plattformar som i Ukraina där man nyligen lanserat satellit-tv-plattformen Viasat Ukraina.

Men MTG växer internt också. På frågan om vem ska bli Hans-Holgers efterträdare svarar han att alla i företaget är utbytbara, och att det finns många tänkbara kandidater till posten. Bland annat nytillträdde Sverigechefen Manfred Aronsson.

Att Canal plus är till salu är intressant, medger Hans-Holger. Men det vore en komplicerad affär i och med MTG:s ägande av Viasat. Hur det kommer att gå får kommissionen avgöra. Om TV4 vill köpa ska de göra det …

Sven Österberg, Volvo Event Management
Ola Rembe, Ericsson

Racet körs för 10:e gången 2008 och Volvo tog över 1998. Starten går i Alicante i oktober. Nytt för den här omgången är att varje båt kommer att ha en medieperson med som skickar text och bild till en satellit som sedan publicerar på nätet. Det kommer att bli en unik inblick i seglarnas vardag på båten. I år seglar båtarna en ny etapp i Asien: Kapstaden–Indien. Det är där pengarna och sponsorerna finns, och därför seglar man dit, berättar Sven Österberg.

Ericsson är med för andra gången i år. Den nya sträckan passar dem väldigt bra. Förra gången fick man ett bra resultat av sina sponsringsaktiviteter och mycket tid med kunderna på stoppen. Men sportsligt gick det inte bra alls. Årets båtbygge har man lyckats förlägga till Kista, intill huvudkontoret. Nära till hands för besökare och anställda som därmed har blivit delaktiga på ett helt annat sätt, tycker Ola Rembe. Varje stopp på resan planeras noga, som en resande telekommässa fast utan konkurrenter på plats. Det är en global plattform som tar Ericsson ut i världen, en långsiktig satsning där man får exklusiv tid med kunden. Seglingen är inte det viktigaste.

Volvo har varit sponsor till flera sporter, först tennis och sen hästhoppning. Efter 20 år med hästhoppning var det dags för en ny sport och då blev det segling. Det är en fördel att äga evenemanget, det är en dynamisk sport som förknippas med sunda värden, det handlar om teamwork och det gör sig bra på internet. Båtarna kommer till Stockholm sommaren 2009 och går i mål i St Petersburg senare samma år.

Mats Jankell, Mediaedge:cia
Mats Jämterud, Jämterud, Jiffer & Partners

Vad tycker de om en satsning som Volvo Ocean Race?

Man ska casha in först, båten kan sjunka när som helst … skojar Mats Jankell, men tycker att det är en bra långsiktig kommersiell satsning som funkar ypperligt på webben. Sponsorerna får mycket för pengarna. Det är en billig rättighet, den är global och innebär inga stora begränsningar.

Men rivaliteten saknas mellan båtarna, tycker både Jankell och Jämterud. Det saknas fixstjärnor av kött och blod som skulle göra tävlingsmomentet mycket mer intressant och lockande för publiken. Mats Jämterud tycker att tävlingen sitter ihop dåligt konceptuellt. I stället för att låta privata intressen spela in bör man göra professionella bedömningar. Genom åren har vd:s privata intresse fått styra sponsorsatsningarna. Hästhoppningen låg till exempel PG Gyllenhammar varmt om hjärtat för att hans dotter höll på med det.

Mats Jankell tycker att det blir bra event när de olika rådgivarna samarbetar. När man implementerar event och sponsring och hittar ett sammanhang med naturlig närvaro. Ett bra exempel tycker han är Audi som klättrar uppför backarna i Åre och finns avbildade på liftarna. Där har man gått hela vägen. Ölmärket Carlsberg och fotbollssupportrarna har också en given koppling.

Mats Jämterud visade exempel på egna lyckade event: Sony Ericsson, där man fick klämma och känna och kunde testa bluetoothtekniken. Och ett Hemglass-event, där man arrangerade ett cykellopp för barn, barn och glass hör ju ihop. Han tycker att det är bra när man hittar den naturliga närvaron, så konceptet håller ihop hela vägen.

Dag 2

”Mamma brukar mejla!”

Ungdomspanel om e-post, fast telefoni och andra 1900-talsföreteelser.

Panel:
Nina Karlsson, 14
Ebba Körlof Sundberg, 18
Marcus Langenskiöld, 17

Marcus och Ebba är ofta inne på Facebook, men Nina tycker att de som hänger där är för gamla, över 18. Andra webbplatser de ofta besöker är Aftonbladet och Expressen. Ebba läser många bloggar som Blondinbellas och andra modesajter. Marcus tittar ofta på Prylfeber eftersom han gillar teknikprylar. De läser sporadiskt papperstidningar om det finns hemma eller på tunnelbanan och lyssnar aldrig på P3. Om de lyssnar på radio är det reklamkanaler som Voice eller NRJ.

Kommentatorer:
Patrik Riese, GM Norden
Beatrice Lindvall, Procter & Gamble

Ungdomarnas kommentarer stämmer väl överens med aktuell forskning som visar att ungdomar är ute på internet 3 timmar om dagen och tittar på tv 2 timmar. De lyssnar mer och mer på kommersiell radio. Medievanorna förändras och ungdomarnas tv-tid flyttas till internet. Alla digitala medier lockar ungdomarna och de använder nätet för socialt utbyte, inte bara som en mediekanal. Det är lätt att mäta var ungdomarna befinner sig och lätt att nå rätt målgrupp, men annonsörerna är inte där än, berättar Beatrice Lindvall.

Patrik Riese menar att det finns för många breda sajter där alla ser till att finnas, som Aftonbladet. Det behövs och finns utrymme för fler nischade kanaler så att man kan skapa relevans för kunden. Nu får kunden möta mycket reklam som den inte alls vill ha. I stället för att lägga bilreklam på en nyhetssida kan man lägga den på en sajt där folk bara går in när de vill köpa bilar. Då är du mycket mera mottaglig för information om produkten. Däremot är Riese skeptisk till virala projekt, han tycker att det är bäst när det blir äkta viralt. Som exempel nämner han ett event med Saab, där bilarna körde olika testbanor. En privatperson filmade detta och la ut på Youtube. Filmsnutten har setts av över en miljon tittare. Helt gratis för Saab.

Riese och Lindvall är eniga om att det är nödvändigt att lägga en del av sin mediebudget på digitala medier där man kan få en interaktion med användaren.

Annie Wegelius, SVT
Sorosh Tavakoli, Video Plaza

SVT har nyligen startat en nischkanal, Play Rapport, ett nyhetsprogram med material specialproducerat för webben. Där kan man välja ut de inslag man vill se, i stället för att sitta och vänta på ett intressant inslag i en nyhetssändning. Sedan förra året har webb-tv-tittandet ökat med 115 procent, från 7–15 minuter. Tiden vi tittar på nerladdat material är oförändrad, men det streamade materialet ökar, berättar Annie Wegelius . En förklaring kan vara att det är mycket enklare att bara klicka och titta än att ladda ner, spara och sen ta bort det du tittat på, tror Sorosh Tavakoli .

Wegelius berättar om ett nytt uttryck – multitasking, när man använder mer än ett medium åt gången. I England multitaskar man mest, men Sverige kommer på tredje plats med 21 procent. Ofta sitter man med en bärbar dator framför tv:n och kollar lite på båda.

Nyheter är en mycket liten del av webb-tv. Mest tittar man på filmer och roliga små klipp. Ett humorprogram som Morgonsoffan fungerar som korta klipp, som en applikation. Det är en utmaning att hitta format som fungerar och lockar tittare. Andra avenyn visas på tv och veckans program läggs ut på nätet på söndagar. 100 000 tittar på webben och 500 000 på tv. SVT producerade programmet Sanningen om Marika, en annorlunda multimedial dramaproduktion med inslag av rollspel, som tyvärr inte nådde fram till så många tittare. Det behövs en annan typ av berättande och Annie Wegelius tror att det behövs yngre författare för att det ska fungera.

Sorosh Tavakoli och Video Plaza har utvecklat en ny annonslösning som de prövat på Kanal 5:s webb-tv. I stället för att tvingas se en reklambild eller -snutt erbjuds du att se en trailer. Reklamen kommer inte att upplevas störande eftersom kunden väljer, men det ställer mycket högre krav på annonsören som måste ha något att locka med. Det blir en bra interaktion mellan kund och annonsör. Det tekniska lösningen är inte dyrare att leverera och förståeligt nog är det många annonsörer som visat intresse för Video Plazas nya annonslösning.

Hubert Kjellberg, Ericsson
Stefan Vlachos, Viasat

Hubert Kjellberg berättar att det finns två typer av mobil-tv: on-demand och linjärt. On-demand är det vi själva kan beställa och styra över och linjärt är det sändningsstyrda. Men det har gått trögt med mobil-tv i Sverige. De flesta har numera tekniken i sina telefoner men prissättningen är fortfarande för hög. Japan och Sydkorea är världsledande och där finns det 18–20 miljoner användare. Det produceras speciella böcker och tv-serier för mobiltelefonen. Vid lunchtid tittar alla på speciella dokusåpor i sina telefoner.

Undersökningar i Sverige visar att man tittar mest på mobil-tv hemma i sin säng. Annars skulle man tro att det skulle vara på bussen eller på flygplatsen eller någon annanstans utanför hemmet.

För att få ner priset för användaren måste reklamen komma in i telefonen. Både Kjellberg och Vlachos tycker att telefonoperatörerna måste släppa informationen om kunderna, då kan man göra en segmentering och lägga relevant reklam i mobilerna.

Oskar Juhlin, Interactive institute

Interactive institite tar fram nya mobila tjänster. En idé Oskar Juhlin hade var att göra en tv-produktion i en mobil miljö, till exempel vid ett rally i skogen. Ingen visste placeringen på bilarna som kom rusande genom skogen, och en sekund senare var de borta. Om de som tittade filmade med sina telefoner och skickade iväg det skulle det kunna mixas ihop till ett begripligt sammanhang för alla. En annan mobil miljö Juhlin gett sammanhang är en nattklubb. Flera filmar från dansgolvet och en vj mixar ihop filmerna och använder dem i realtid. Det är ett nytt steg för användarna och det krävs kunskap och en vilja att lära tekniken. Det finns intresse från olika mediebolag och från mobiltelefonföretagen. Institutet var även inblandat i SVT-produktionen Sanningen om Marika.

Anders Ericson, Sveriges Annonsörer
Carl Wåreus, OMD

Carl Wåreus föreslår att bra reklam ska få rabatt. De bra filmerna ligger redan på Youtube och belönas redan nu. Man utsätts för så mycket reklam som inte är relevant och som behöver segmenteras. Tittarna skulle kunna rösta om vilken reklam som är bäst. Då skulle man kunna lägga den först i ett reklamavbrott, så behåller man tittarna längre.

Anders Ericson tycker att förslaget är korkat och populistiskt. Det behövs inga smakdomstolar, menar han. Om man som annonsör får rätt medierådgivning hittar man rätt kanal, och då behövs inget betyg. Om vi ska bry oss om vad tittarna tycker hamnar vi snart i underhållningsbranschen, och där ska vi inte vara. Då skulle ju ett viktigt budskap, som inte är så underhållande, få en dålig placering och inte nå ut. Det är ditt jobb, Carl Wåreus, att tala om för kunden om något inte funkar. Ericson menar att branschen dras med bristande kreativitet, för stora bombmattor och att man gasar på för mycket. Bromsen behöver definitivt dras åt. Men en smakdomstol är inte rätt sätt.

Både Wåreus och Ericson är ense om att respekten för tittaren (i tv) är viktigt. Det är kanske bättre för en tv-kanal att inte utnyttja alla reklampauser man har rätt till, utan hellre behålla fler vid tv-apparaterna.

Jeffrey Coles institut jobbar med 30 länder, däribland Sverige. Han berättar hur långt framme vi är i Sverige på många områden. Bland annat har vi högst andel bredbandsanslutningar per invånare tillsammans med Korea. När vi övergick från modemanslutningar till bredband förändrades också vårt internetanvändande. Tidigare planerade vi vad vi skulle göra när vi hade kopplat upp oss. Vi la fram våra räkningar eller annat vi planerat att göra online. Med bredband är vi i stället uppkopplade hela tiden och kan kombinera det med andra aktiviteter på ett lättare sätt, till exempel utnyttja reklampauserna i tv-programmen.

Media förändras, men dör inte. Bästa exemplet på det är att alla trodde att radion skulle dö när tv:n kom. Men radion har anpassat sig och skapat samarbeten med musikbranschen etcetera och radio är i dag både ett vinstdrivande och populärt medieslag. Även filmindustrin och musikindustrin har påverkats av internet. Musikaffärerna har försvunnit, konsumenterna laddar ner musik lagligt eller olagligt. Industrierna överlever men förändras och måste hitta nya vägar.

Cole menar att den globala uppvärmningen är ett problem (det är bara USA:s president som inte tycker det!) som påverkar oss. Papperstidningar minskar och kommer att dö ut eftersom både produktion och distribution är en kostsam historia för vår miljö. I en papperstidning kan man aldrig läsa en nyhet längre, då har man redan hört den. Men på nätet kan tidningar konkurrera med tv, med både ljud och rörliga bilder. Men det krävs att de uppdateras hela tiden. Om du missar 5 minuter av en fotbollsmatch, vill du veta vad som hänt medan du var borta.

Tv:n försvinner hemifrån och kommer att öka i mobilen. Vi har större skärmar i fickan och större skärmar hemma. Det blir mer likt en biograf och filmerna kommer snabbare från bion hem till oss. Du kommer att kolla i mobilen överallt när du är ”down time”, när du inte har något att göra, väntar på ett plan eller sitter fast i en bilkö. Men hur ska mobil-tv betalas? Ett hushåll har redan betydande avgifter för mobiltelfoner, tv och bredband och vill inte betala fler avgifter. De skulle acceptera reklam för att få gratis mobil-tv.

Att vara annonsör på internet är inte lika okomplicerat som att vara det i tv. Om du vill ligga på nischade sajter måste du vara medlem, det ställs krav på att du ska vara ”green”, miljövänlig. Det är ett större jobb men träffarna och resultatet blir bra. Man når en relevant målgrupp.

Jeffrey Cole berättar att många av tonåringarnas beteenden och åsikter kommer de att ha hela sitt liv. Det är fascinerande att de alltid varit online. Några saker han lyfte fram om tonåringar var:

De tror inte att de påverkas av reklam (men försök ge en tonåring en mp3-spelare som INTE är en Ipod – och ducka när den kommer tillbaka).

Communityvänner är precis som de och kan litas på.

Vem behöver e-post?(De vill ha direkt respons)

Jag vill veta varenda detalj av ditt liv (bloggar och läser bloggar).

Communitys är som nattklubbar – när töntarna kommer dit, byter man ställe.

Läser inte och kommer aldrig att läsa papperstidningar.

Vad ska man ha en klocka till när man har en telefon?

Spela spel gör man inte bara för nöjes skull.

Kontroll över sitt liv (komplettera artiklar man läser, mejla journalister, insatt i diagnoser hos doktorn).

Stina Honkamaa, Google Sverige
Kristina Carlsson, Mediaedge:cia
Krister Karjalainen, Arla Foods

98 procent av marknadscheferna använder sig av nätet i sin marknadsföring, berättar Kristina Carlsson. Marknadsföringen kan vara mycket effektiv men annonsören måste göra ett antal val, till exempel vilket format, om man vill förekomma i en blogg, ska det vara en vinjett, en applikation eller och ska man använda sökord? Sen ska man förhandla med medieägaren för att få ett bra pris. Annonsören behöver också tänka igenom vilka termer man vill använda, vilken målgrupp man vill nå, vilka behov den har, vilka livscykler? Det kan vara klokt att använda demografiska cykler, befinna sig där de som söker resor finns. Man ska tänka på att inte irritera kunden och värna om den personliga integriteten, särskilt i bloggar.

Arla Foods har skapat egna mediakanaler, till exempel Arla.se där man erbjuder inspiration till matlagning, som man vet att kunderna efterfrågar. Det har gett bra resultat och man använder sig även av mjölkkartongerna, marknadsaktiviteter och sökmarknadsföring. Krister Karjalainen menar att det är viktigt med närvaro i sökmotorerna och att optimering är ett måste. Han tycker att annonsörerna ska ta hjälp av rådgivare vid sökordsoptimering. Det behövs mer spetskompetens på mediebyråerna. Strategisk rådgivning i digitala medier är enormt viktigt. Arla kommer att fortsätta satsa på digitala medier.

Stina Honkamaa tycker att Arla är modiga som vågar pröva nya vägar, Arla köper sponsrade länkar av Google som då hjälper till och hittar de som söker. Google får 95 procent av sina inkomster från sponsrade länkar. Stina berättar att i England köper journalister nya sökord när de vet att något är på gång, att Svennis ska avgå till exempel. Då vet man vart trafiken kommer att gå.

Monique Wadsted, MAQS Advokatbyrå

Moniqe Wadsted kommer med rufsigt hår. Hon har precis stämt Pirate Bay på 93 miljoner och journalisterna har gått hårt åt henne!

Vi fick se flera reklamkampanjer som blivit anmälda för sexuell diskriminering, renommésnyltning, uppmuntran till intag av alkohol eller användande av kreditkort med mera. I några fall rörde anmälningen svårigheten att urskilja reklamen från redaktionellt material, och om det gjorts medvetet från tidningens håll.

Det var inte enkelt att gissa vilket utslag det blivit. I ett fall som rörde könsdiskriminering var kvinnan visserligen i ett sexuellt blickfång, men inte förnedrande. Och det är okej att anspela på sex i viss reklam.

I de fall där det gick att förväxla reklamen med redaktionellt material blev reklamen fälld. Även de fall som uppmuntrade till mer än måttfull konsumtion av både alkohol och tobak fälldes. När det gäller alkohol och tobak är lagstiftningen extremt hård, man får i princip bara visa en bild på en flaska eller ha cigaretterna i en hylla i butiken. Cigarettreklam får bara finnas i tobaksaffärer.

Rolf Skjöldebrand, Brand Managment

I världen finns det 1,2 miljoner människor som lever på mindre än 2 dollar om dagen. Nu lever vi i ett 2/3-delssamhälle. Det är dags att ta tag i det, inte bara nöja oss med att ha en CSR-strategi på företaget, tycker Rolf Skjöldebrand .

Reklam och medier kan påverka, det gäller att driva frågan med emfas. Konsumenten har stor makt och kan välja bort företag som struntar i frågorna. Ben & Jerry är ett företag som jobbar medvetet på alla plan, Starbucks gjorde det tidigare men har för många kaféer nu och blivit för stora. Vid framgång är det många som tvingas driva sin business förbi.

”Det goda företaget är på sikt mera lönsamt”, har en forskare på området sagt.

Det gäller att kliva in i styrelserummet på mediebyråerna och driva frågan, vara påläst och inte vika ner sig.

Göteborgsbaserade Stampen omsätter ungefär lika mycket som Schibsted, runt 5 miljarder, men är relativt okänt i Stockholm. Stampen är del- eller helägare till 49 tidningar.

Tomas Brunegård ville bli journalist från början. Han har gjort FN-tjänst på Cypern, studerat på Handels och varit vd inom både industrin och på Burger King. Där lärde han sig respekten för att jobba långsiktigt och med ett globalt brand som varumärkesägande företag. Han har varit vd för Göteborgs-Posten i flera år också, men nu jobbar han inte operativt längre. Sin kristna tro har han alltid varit öppen med, han är medlem i Smyrnaförsamlingen som ingår i Pingstkyrkan.

Utöver medieföretag äger Stampen även stora tryckerier. Koncernen letar hela tiden efter pusselbitar som ska passa in i verksamheten. Tomas Brunegård återkommer till att Stampen är ett bygge. En intressant pusselbit ska vara lönsam men inte dyr.

Förut hade alla samma strategi, men nu söker alla olika vägar, som Stampen, Bonniers och Schibsted. Man måste även se sig om i andra länder, det går inte att konkurrera om samma objekt i Sverige. Stampen bygger nätverk och letar nya pusselbitar bland annat i Bric-länderna, där Brunegård varit nyligen.

Tidningarna har fokuserat för mycket på läsarna, tycker Tomas Brunegård. Nu är det dags att vårda relationerna med våra annonsörer och även utveckla nya plattformer tillsammans. Vi måste våga experimentera för annonsörernas skull. Förhållningssättet inifrån och ut fungerar inte längre. Det blir en konkurrensfördel för dem som klarar att samverka. Det är så djupt rotat att sälja millimetrar i tidningar eller sekunder i tv. Vi måste tänka nytt, blanda redaktionell personal med marknadsföringsavdelningen men ändå behålla brandväggarna. Då kan det bli riktigt bra. Ett exempel är när GP gjorde en bilaga när Rolling Stones kom till Göteborg. Bilagan var utformad som en lp-skiva och sponsrad av BMW och en herrmodeaffär, men ändå med kvalitativt redaktionellt material. Det blev en succé, dessutom visade det sig att de två sponsorerna hade samma målgrupp.

När Brunegård skulle kommentera Googles roll och påverkan sa han att Google är ett enormt hot men ger också oanade möjligheter.

Tomas Brunegård, Stampen
Sara Öhrvall, Bonnier
Leif Pagrotsky, Sveriges riksdag (och delägare i Offside och Filter)

Leif Pagrotsky beklagar sig först över att det inte går att prenumerera på GP i Stockholm. ”Nä, det var jag med och bestämde. Det var vansinnigt olönsamt att skicka tidningar till Stockholm”, svarade Tomas Brunegård direkt. Sara Öhrvall kontrar med att det inte går att köpa lösnummer av DN i Göteborg.

Leif Pagrotsky tycker att det stör honom när saker görs för någon annan, när till exempel Filmen om Arn marknadsfördes i TV4, och man känner till ägarstrukturerna. Det är en maktstruktur som gör att reklamen tappar sin trovärdighet. Då blir det inte intressant. Han tycker att det är nödvändigt med en utveckling av journalistens yrke. Vi behöver nyheter utan filter och fördjupning, och fler källkritiska läsare. Det behövs en demokratisering av nyheterna, det är tusentals som styr i bloggar och olika nischmedier.

Sara Öhrvall tycker att rörlig bild är viktigt, webb-tv och mobil-tv. I Japan är 5 av de 10 mest lästa böckerna skrivna för och lästa i mobilen. Vi ändrar vårt beteende och utvecklingen leds av unga tjejer. Sara Öhrvall säger att tidningsupplagorna går neråt, men med läsarna på nätet så är det fler läsare sammantaget. Det är en snabb värld, och papperstidningarna är inte så uppdaterade.

Pagrotsky tycker att bild ofta är överflödigt, oftast räcker det med ord. Bara om det är något unikt, som ett spektakulärt mål, känns det befogat att först titta på reklam som man egentligen inte vill se för att sen få se själva klippet.

Brunegård tänker absolut satsa på webb-tv. Det ska finnas både på det lokala och på det regionala planet, något för alla. Och trots att de andra säger att papperstidningen går dåligt, hävdar Tomas Brunegård att det inte stämmer.

Hur ser det ut om 2 år? Vad pratar vi om då?

Pagrotsky: Framtiden – och att göra prognoser. Mediernas utveckling är viktig för landet. Kräver välinformerade medborgare. Hur påverkar medierna samhället?

Sara Öhrvall: Vi pratar om webb 3.0, som kopplar ihop personer. Vi ser också en oväntad ökning av långsamma medier som en motreaktion till den snabba utvecklingen hittills.

Brunegård: Vi pratar om ungefär samma som nu. Om vi inte har en lågkonjunktur då. Vi pratar också om miljöns roll för medierna.

Lucette Rådström delade ut priset till sin chef.

– Jag vet att det är en klyscha, men det här är faktiskt ett TV4-pris! Det är så kul på jobbet!

Om man inte har det roligt, kan man inte vara kreativ.

Vi kommer att starta fler nischkanaler. Det kommer att bli rörliga bilder överallt – användargenererat. Och Canal plus? Ja, visst är det intressant! Så mycket kan jag väl säga.

Säger Jan Scherman och ler brett.

Försvarets musikcentrums musikkår marscherar in och delar ut priset till marknadschef Staffan Slörner som tillsammans med Carat och DBB skapat kampanjen som har lockat många att prova sin logiska kunskap bland annat. Försvarsmakten har använt sig av alla mediemöjligheter och gjort breda köp. Samarbetet med reklambyrå och mediebyrå var mycket lyckat, och att kampanjen hade tydliga mål gav verkligen resultat.

Carat och DBB säger att det varit ett enormt lyckat samarbete med en kund som varit mycket insatt och kunnig och kunna göra ett sådant skarpt medieval. Staffan hade kunnat jobba på en mediebyrå, och det är inte ofta man har förmånen till ett sånt samarbete.

Mats Qviberg delar ut priset till försäljningsdirektör Tomas Bacoccoli och försäljningschefen Robert Kviby på MTG Radio. Juryn tycker att deras organisation är innovativ, effektiv och kundvänlig. Som gammal säljare ser han att statusen för säljarna är på väg upp, administrationen har alltid varit lite finare tidigare.

MTG Radio gör det oväntade och överraskar. ”Varje dag vaknar vi upp till något nytt. Det har hänt mycket med kommersiell radio de senaste åren, men den drivs fortfarande av passion. Vi håller en hög servicenivå, det är alltid kunden som har rätt. Vi har en mycket trevlig arbetsplats, har skapat ett mervärde. Att sälja radioreklam är inte så kul varje dag, så vi har hittat nåt annat vi gör huvudsakligen. Vi har en bra synergi mellan program och sälj.”

Priset delas ut av Katarina Jerndahl, som sitter i juryn som utser Årets kampanj och Årets annonsör.

”Det var en utmaning med en så smal målgrupp. Det behövdes mer fördjupad information än en annons och vi hade en dialog med Fokus som tyckte att det var intressant.”

Här har man hittat en ung, lågmotiverad målgrupp på ett mycket innovativt och interaktivt sätt. 300 000 interagerade med MMS. Det gäller att synas i flödet och identifiera målgruppen – vad gör de?

De har lyckats sätta sig in i målgruppen, visat bra förståelse för målgruppen och kopplat ihop olika mediekanaler. Förutom sajten har man skapat ett eget radioprogram i en egen kanal och fanns runt programmet Ensam mamma söker. Med chattar och forum efter programmet nådde man ett 360-gradersperspektiv både offline och online.

Priset delades ut av Sveriges Mediebyråers vd Per Rosvall och Resumés chefredaktör Viggo Cavling gemensamt.

Priset bygger framför allt på kundnöjdhet, men också intäkter och tillväxt.

Därefter tog StockholmMediaWeek by night på Ambassadeur över. Närmare 750 gäster hade trevligt tillsammans med artister som Adam Tensta, E.M.D och Petter.